jullov och hösttermin

väskan är packad, kläderna tvättade, kylen städad, nu väntar jag bara på att tiden ska gå så jag kan åka hem. Jullovet är här och det betyder att det är dags att åka hem och bli lite tjockare :)

När jag ser tillbaka på de senaste två månaderna kan jag bara säga att de gått ruggigt fort. Efter ett långt sommarlov har det varit omöjligt att komma igång med plugget i samma tempo som i fjol. Gjort många försök att komma upp i tempo men det är som om kroppen bara sagt "nej, jag orkar inte" efter ett visst antal timmar, så nu har jag anpassat mig efter det. Proven går bra ändå så det är bara att fortsätta chilla. Från förra årets "gå upp snitttid" på ca. kl 7 så har jag legat på runt kl 9 i år, tagit några lediga kvällar, åkt på MSF Kongress i Krakow, gått på polskt bröllop och träffat flera nya trevliga polacker :)

Nu väntar båten och 5 kollegor, kanske blir lite spa o relax ikväll.

God Jul o Gott Nytt År!
Wesołych Świąt o Szczęśliwego nowego roku

jag har kommit på att jag bryter mot en av de viktigaste av bloggandets regler genom att inte uppdatera alltför ofta och min bästa undanflykt är min allmänna lathet.

Efter tio fantastiska dagar med surf, goa människor och sol i paradiset Portugal, Ericeira så var det dags att flyga hem till Gdansk. Här väntade en ny lägenhet, några IKEA resor, skattjakten efter signaturer och stämplar, nya sköna ettor som skulle välkomnas och inte minst alla saknade gamla vänner. Det har med andra ord varit en galet intensiv vecka. Men nu är den tyvär över och nu måste man prioritera umgänge med böcker framför vänner, fast man ses ju varje dag i skolan ändå så det är inte så farligt.

Den nya terminen började idag på min födelsedag med tårta och kaffe till första rasten, senare hade vi polska och kan bara säga att våran polska lärare är tusen gånger bättre än fjolårets! Känns rätt bra att börja tvåan, physiologiläraren verkar vara bra, neuroscience intressant och biokemi...ja det blir nog bra till slut. Med lite stress blandad förtjusning börjar jag plugga årets stora ämnen och hoppas att detta året inte går lika snabbt som förra.

Ha de! 

på resande fot...

Nu vart ledig i tre veckor sedan sommarjobbet, bara 4 kvar innan skolan börjar ;)

Efter en hel del slappande och lite vedsågning begav jag mig av till Norrköping en helg för att hälsa på brorsan som reglerar vattenmängderna i dammarna till några av Fortums vattenkraftverk. Vi hann bl a med ett besök på Kolmården med lekande björnungar, sälar, delfiner och rovfåglar... På måndagen bar det av till Sveriges huvudstad med tillhörande roliga goa släkt och fantastiska vänner. Efter en hel del slappande, fikande, lunchmöten, spontanträff med en fattig polack, två fantastiska gudstjänster och en spelkväll så var jag mer än nöjd med vistelsen.

Åbo var nästa mål och här står jag nu och skriver på ett bibliotek. Ska träffa en vän idag som jag träffat på en resa Israel med Grafted. Sedan väntar andra halvan av släkten uppe i Tammerfors och Toijala.

Om du tycker att det borde räckt så kan jag svara med att jag är helt klart tacksam för denna delen men varför nöja sig med ett halvfullt glas när man kan fylla det helt? Så jag tänkte slappa en och en halv vecka i Portugal också på en surfbräda. Ska bli skönt att få uppleva havets krafter och egna spaghetti armar igen efter några års break från brädan.

missbrukare, samhällets svarta får...

de svarta fåren, är de svarta för att de är födda sådana eller har de blivit svarta med tiden? är de svarta pga att de smutsat ner sig eller är det en sjukdom? det kanske är så att det svarta fåret har druckit något när det var rent och genom det fortsatta drickandet fallit i leran, skadat benet, rivit upp sin ull och hud vilket orsakade smärta medan ullet missfärgades av leran. Fåret fortsatte dricka för att dämpa smärtan och lät leran på marken smörja hans sår. Fåret kan ha fått smärtor tidigare och märkt hur drogerna dämpat den och därför fortsatt med intaget. En del utav de som missbrukat tyngre droger talar om det enorma ruset som de upplevt, hur tomt det känns när det försvunnit, minnet driver de till nästa kick. Samtidigt som livet runt om har fallit eller håller på att falla pga drogen så är ändå kärleken till drogen enorm samtidigt som hatet mot den växer. Hatkärlek är ett bra ord för missbrukarens förhållande till knarket.

Nu ligger inte alla svarta får i leran och de har problem av olika anledningar och av olika slag. Därför, när fåret kommer och vill ha hjälp att bli rent, så frågar man sig var i ligger grundproblemet? Detta görs idag i stor utsträckning, något som däremot saknas är bland annat:
1. bra lösningar utan biverkningar t ex mot suget, ångesten, oron, optimistiska minnet. googlade på treatment against alcoholism och det kom ett intressant resultat som jag är lite skeptisk mot men hade ändå velat se mera försök utav. http://www.patentstorm.us/patents/5418255/description.html#cmt_title man får dra i många små halmstrån innan man får ihop till en höbal. Skulle vara intressant om man kunde ta bort vissa delar av minnet också, hörde talas om någon som missbrukat länge, fått en stroke och tappat suget helt efter det.
2. vilja från patienten, obehaget och problemen anses inte värda att gå igenom, den enkla men smutsiga vägen väljs före den svåra, men rena vägen.

3. stresstolerans från patienten, små förändringar i vardagen som en frisk person skulle kunna hantera med lite samtal, arbete eller tårar klarar inte en sjuk missbrukare av utan denne vänder sig tillbaka i missbruket igen.
4. drogfria gruppboenden, en del patienter som vi haft inneliggande kommer från vissa gruppboenden som socialen håller i, men det festas rätt rejält på dessa ställena och en patient med ett stort sug är dömd till 99% att falla dit igen när "kompisarna" bjuder till dag efter dag. En lösning hade kunnat vara att det iaf fanns ett boende i varje kommun/landsting där de inneboende får stanna så länge de är drogfria, skulle de bryta mot reglerna hamnar de på något annat gruppboende där de får hålla på med sitt tills de vill ha hjälp.
5. en bättre form av sluss, alltför ofta har vi fått skicka patienter tillbaka hem till missbruket en stund för att väntetiderna till behandlingshemmen varit för långa. Det är inte bara olyckligt för missbrukaren utan även ett slöseri med resurser.

Att vara ett svart får innebär oftast ett utanförskap från den övriga flocken. Jag tror missbrukare behöver mer kärlek än dömande från oss medmänniskor. Samtidigt kan vi inte vara naiva heller, de som inte är klara med sitt missbruk kan ljuga rätt friskt för lite tabletter. Det behövs kontroller och krav för att skydda vårdgivarna och de patienter som ärligt söker hjälp. Konsten inom missbruksvård är att kunna ställa krav och kontrollera med en kärleksfull attityd. Vill vi hjälpa den svage och lära honom att gå själv så ställer det krav på vilja och beslutsamhet från honom/henne men även ett krav på oss; kärlek.

"Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den. Kärleken upphör aldrig..." 1 kor 13:7-8

PS! Jag tycker ni på Bero lyckas bra med det!

äventyra i blekinge

Hade fin besök Finland (moster o kusin med flickvän) under förra veckan. Lite ville man underhålla de och fick klura ut lite vad man egentligen kan göra här på landet. Marinmuseet var nog det sista jag ville visa, lite minigolf o mycket bad prickades snabbt av. De lite häftigare äventyren väntade i Torhamn och Ö Möcklö. Med 10m/s i vind o lite halvmolnigt var förhållandena perfekta för vindsurfing i en av Sveriges fem största vindsurfingklubbar. http://www.primesite.se/wordpress/?page_id=78. Definitivt värt att prova!

På Ö Möcklö mötte en go o glad vän upp oss med sveriges mest pruttande häst Lollo. Första gången som jag och min kusin provade rida och det var fett ballt! kungligt!

Det vi inte hann med var att paddla kajak, klättring, båttur i skärgården...

helhjärtat vill jag leva...

En bra o glad låt av Ingemar Olssons går på repeat i mitt huvud. Vad jag än gör eller inte gör så vill jag göra det helhjärtat. När skolan börjar ska jag följa min dröm helhjärtat, just nu ska jag låta den vila helhjärtat.
Här kommer texten;

Helhjärtat vill jag göra allt som jag nånsin gör
Helhjärtat vill jag leva, helhjärtat tills jag dör

Med hela hjärtat hela tiden, överallt och jämt
Med hela hjärtat hela tiden, alldeles bestämt

Helhjärtat vill jag äga allt som jag någonsin får
Helhjärtat vill jag mista sånt som inte består

Med hela hjärtat hela tiden, överallt och jämt
Med hela hjärtat hela tiden, alldeles bestämt

Helhjärtat vill jag jobba, helhjärtat vara lat
Helhjärtat vara hungrig, helhjärtat äta mat

Med hela hjärtat hela tiden, överallt och jämt
Med hela hjärtat hela tiden, alldeles bestämt

Helhjärtat vill jag glömma, helhjärtat komma ihåg
Helhjärtat vill jag drömma, helhjärtat åka tåg

Med hela hjärtat hela tiden, överallt och jämt
Med hela hjärtat hela tiden, alldeles bestämt

Helhjärtat vill jag sjunga
Helhjärtat hålla tyst

tossigheter

Mina senaste inlägg har varit lite djupare därför ville jag dela något mer jordnära problem vi stött på inom sjukhuset...denna storyn är några veckor gammal...

När disktabletterna var slut en kväll och diskmaskinen var fylld kom jag på den briljanta iden att ösa på med handdiskmedel istället. Lugnt satte vi oss o spelade skip-bo igen när maskinen började pipa och så även mitt hjärta. Skip-boet fick jag tyvär offra för lite skumt arbete i köket. Aldrig mer ska jag prova handdisk i diskmaskin om det inte är på bus. Men vi har läkemedel mot bus(antabus) inom psykiatrin så det lär nog inte hända igen...

tro, tvivel, hopp o kärlek

Två dagars spännande arbete förra veckan, en patient berättade för mig om hans egen nära döden upplevelse. Han fick hjärtstillestånd och såg sin egen kropp och sjukhusteamet som arbetade för att få liv i honom och han såg även ett starkt ljus, han talade om det som en "Guds-upplevelse".

Förra veckan spenderade jag alla mina fem lediga dagar på soliga Olsängsgården. Fem dagar med fantastiskt gemenskap, skönt volleyboll lir, lugn o ro i fina blekinge skärgård och en djupdykning i tron. Under kvälls andakterna har jag fått uppleva hur något som en vind av kärlek blåser igenom mig. Det var grymt bra! Jag närmade mig Gud med mina tvivel och möttes av kärlek istället för svar. Något som gjorde mig både sur och glad. Sur för att frågorna finns kvar:
Varför finns det så mycket orättvisa när Gud kallar sig rättvis?
Varför kan Gud tillåta så mycket ondska när han kallar sig god?
Varför har jag fått uppleva detta men inte alla andra?
Varför får vissa uppleva under medan andra blir förbisedda?
...
Det finns många gåtor som jag inte fått svar på, något som jag dock kommit på är att jag likt många i Jesu tid sökt efter en politisk ledare som skulle lösa alla problem, någon som skulle bringa fred och rättvisa till världen, men ack så besviken jag blev och fortfarande är. Jag är lika förvånad som några av Jesu egna lärljungar blev över att han var(och är) mer intresserad av att möta människor än att ordna upp denna upp- o nervända värld. Varför kan han inte bara komma o möta alla människor där de är? Mina tankar slutar där och därmed detta inlägg men jag hoppas någon ska ta vid och försöka svara på frågan.

sommartankar

Ett helt år har redan sprungit iväg och hade det inte varit för alla nya vänner, minnen och all den kunskap man har fått så skulle jag knappt kunna tro på det själv, att ett helt år har gått! Det känns fortfarande lika rätt att fortsätta även fast jag inte var riktigt insatt i hur mycket tid och kraft som behövdes uppoffras.

Nu är det sommar och den spenderas hemma som skötare på psykiatrins beroendeenhet(avgiftnings- och abstinesvård) i Karlskrona. Helt fantastiskt arbete, skön stämning bland personalen, mycket tid med patienter, blodtryck och puls tas varje dag, läkarna tar med mig när tillfälle finns och man känner faktiskt att man har möjlighet att hjälpa människor. På ett annat sätt förstår man nu också hur missbrukare blir missbrukare. Det vanligaste fällorna jag märkt är självmedicinerad depression, ångest, ADHD...andra faktorer är suget efter ett rus, rastlösheten/arbetslöshet, fel sällskap, farfar/pappa som missbrukat... Frågor som jag börjat ställa mig är hur behandlar man effektivast ångest? hur kan man släcka suget? hur lär man gamla hundar att sitta?

Under sommarlovet Juli-September ska minst en månad ägnas åt någon form av praktik/arbete som uppfyller vissa krav från skolan. Efter första året ska man lära sig det som ingår i en undersköterskas arbete.

Lämna gärna en kommentar...

mitt liv i Polen

Nu har det gått två månader sen jag sist skrev något, har försökt skriva några gånger men så har inte orden kommit fram helt enkelt. Men här kommer de igen...

Sommaren har kommit till Gdansk, utanför mitt fönster kan man se de grönaste träden och den blåaste himlen, fåglar som försöker sjunga, två fjärilar som leker samt den mycket välanvända eldplatsen där polacker brukar hänga på kvällarna. Själv har jag mest hängt över mina böcker sen sist med dessa få undantag:
- I påskas hälsade jag på min polske vän Darek och hans familj = en rolig intensivkurs i polska
- Några torsdagseftermiddagar på klättringsväggen = bra träning och umgänge
- Avengers! = årets bästa film hitintills
- Några gudstjänster i kyrkan = bra stämning, tid för eftertanke...
- Fredagsfotboll = lattjo efter skolan
- Sen har jag också börjat gå på tae kwando. Hoppas att min smidighet som just nu är som ett kylskåp ska utvecklas till en katts vighet.

Året börjar ta slut, sommarlovet närmar sig och nu är vi snart inne på sista varvet av detta år. De närmsta fem veckorna kommer mestadels fyllas av tentaplugg men också två introduktionsveckor på psykiatrin i Karlskrona inför sommarjobbet och ett antal glassar i solen :)

vad man kan lära sig en onsdag i Gdansk

Hej,
Idag har jag lärt mig säga rödbeta på polska, tvätta händerna på ett mer komplicerat sätt, mäta blodtryck, stava till toffla på arabiska, att bucc betyder kind på latin, se den mikroskopiska skillnaden mellan en lymph node och en thymus och att nr.13 på thaimenyn är god och stark.

Tänk så mycket man kan lära sig på en dag, det är helt fantastiskt :)

man kan visst leva i Gdansk också...

nu var det nog dags att uppdatera bloggen...det har varit en rätt innehållsrik tid med skidresa, arbetsintervju, några äventyr i Polen och återigen plugg.

Arbetsintervjun syftar till samtal med AT samordnaren på blekingesjukhuset, fast det var inte en arbetsintervju i dess sanna form utan mer tips från coachen och ett trevligt möte.

Äventyren i Polen har bl a bestått av en riktigt skön weekend i Lodz med ännu skönare polska vänner. I Gdynia har jag blivit introducerad till en nice blues club. I Gdansk har jag börjat klättra och gå till en kyrka på söndagar. Livet är rätt bra. Äldre elever har sagt att det aldrig blir värre än första terminen, och hittills stämmer det mycket bra. Dagarna blir ljusare, plugget mer effektiviserat, optimismen högre och polskan bättre :)

Termin 1 klar och nu vinterlov

Så, då var det gjort! första terminen avklarad, 11 kvar och det känns riktigt bra nu när jag ser tillbaka och blickar lite framåt, det kommer helt klart vara värt det att fortsätta kämpa. Kanske är jag så positiv just nu för att jag glömt bort de tyngsta perioderna och minns de goa stunderna med skratt och lek. Är det inte så att man efter en händelse eller period i livet tenderar att glömma bort de dåliga känslorna och amplificierar de positiva, typ som selektiv glömska. Likadant känner jag över min lumpen period, de känslorna av vilsenhet, kränkning och värdelöshet jag upplevde under den första veckan är inte längre det jag förknippar lumpen med. Det jag minns är vänskapen, spänningen och utmaningen. De känslorna upplever jag nu även för denna utbildningen.

Nu väntar 3 veckors välförtjänt vinterlov! varav en av veckorna ska spenderas i Sälen på bräda, jag kan redan nu känna känslan av hur det enda som finns är nuet och nästa sväng. Det ska bli fantastiskt roligt! Fast det som är mest värt med Sälen veckan är ändå att man får träffa några av sina goaste vänner igen :D vi ses :)

priser i Gdansk

En av fördelarna med att bo här är priserna. Det är nog rätt ovanligt för en student att kunna leva mer lyxigt än arbetare, men så är det här. När man ska åka och handla så kan man ta spårvagnen till affären för 3kr, sen kan man handla riktigt bra mat som räcker en vecka för 2-300 kr, kassarna är så tunga så vi bestämmer oss för att ta  en taxi hem, 10min, 30kr/3pers = 10kr. Igår gick vi på bio 32kr, när jag hälsade på min kompis Darek några timmar bort med tåg fick jag betala 80kr tur och retur, professionell frisör 100kr.  Mat, dricka, transport, nöjen är verkligen billigt. Kläder och elektronik är bara lite billigare än Sverige.

Och med detta inlägg ville jag säga att det faktist finns vissa fördelar med att plugga här, även om man helst hade pluggat i Sverige så är det ändå här man är nu och man får försöka se det positiva. Något annat som jag värderar högt är den eventuella fördel Polen har gentemot Sverige om man vill jobba utomlands sen, fast det kan jag inte bevisa, jag har bara en känsla av att det kan vara så. 

uppvaknande efter ett lov

Efter en lagom lång julledighet så var det då dags att börja igen. Även om det oftast kan vara segt de första dagarna efter ett lov så måste man gå igenom de och uträtta några måndagsexemplar innan man kommer in i rutinerna igen. Med måndagsexemplar för en student menar jag några riktigt ineffektiva pluggdagar då allt mest känts segt och trögt. Segheten och trögheten skulle iofs lika mycket kunna bero på cellbiologi tentan som vi avslutade för några timmar sen. Det var kanske inte det roligaste ämnet..

Något jag funderat lite på under lovet är vad det är som egentligen motiverar en till att gå upp en måndag morgon efter en semester när snooze knappen och ytterliggare en lat dag lockar. Varför strävar vi människor vidare fastän vi redan har det som viktiga; mat, husrum, vänner, familj? Nu lever jag i ett rikt land och inser att för många så är det just det som de har i åtanke när de sliter ihjäl sig; mat, husrum, barn, familj...Men vad kan motivera någon att kämpa som inte behöver kämpa för sin och sina käras överlevnad? Nu kommer jag kanske låta som en naiv första års medicinstudent men min stora motivation är att en dag konkret hjälpa någon varje dag, läkare utan gränser, starta en klinik i Bangladesh... Jag kan väl medge att jag får en kick av att kunna hjälpa andra. Det får mig att må bra att hjälpa andra och det kanske är därför läkaryrket är mitt drömyrke. Vad motiverar dig?

Tänkte avsluta med ett nyårslöfte, men jag tycker inte om att lova för mycket, bättre att spara det till de gångerna man verkligen menar det. Istället för nyårslöfte ska jag berätta vad jag tänker förbättra iår, och det är att lyssna till det många sa till mig innan jag började här: "glöm inte bort att ha roligt", det ska jag komma ihåg iår :)